Greymouth, New Zealand
Efter ett par avslappnade juldagar i något som slutade med ett soligt och varm Nelson
( tror minsann sommaren har sakta men säkert krypit sig fram här nere!)
har jag nu packat väskan och rest längst västkusten söder ut mot en stad som heter Greymouth.
Längst vägen ner hit har det stått som spön i backen... regn och rusk non stop...genom skog,gröna fält med vita prickar och berg... sen längst kustvägen söder över.
Vi gjorde ett stopp vid Paparoa National Park för att göra en timmes vandring längst kusten
-Truman Track-hade nog njutit mer av vandringen om man inte kände sig som en blöt katt - höjdpunkten med vandringen blev när vi trodde att vi sprang på den nya Zeelandska stoltheten fågeln Kiwi - blev rejält överaskad för jag trodde det skulle vara en liten fågel...den var ju stor som en höna! - tyvärr tog min glädje snabbt slut när jag fick det bekräftat att det bara var en simple fågel som kallas Weka!! Nå väl här har ni en bild på hur en Kiwi inte ser ut....jakten fortsätter efter en Kiwi.
Rejält genomblöta tillbaks till bussen som tog oss till dagens andra stopp vid de berömda
Pancake Rocks vid Punakaiki - dags att ta fram kameran igen och genomlida ytterligare 45min i regn och blåst.
Till Greymouth kom vi sen eftermiddag, de flesta väljer att stanna en natt och fortsätta med bussen söder över men eftersom jag ligger före mitt schema inför nyår så kostade på mig en extra natt. Väl behöft för att sova i kapp efter 5 nätters dalig sömn i Nelson.
Väl nere i Greymouth sen eftermiddag så blev det att slänga in väskan och sen be ge sig till
Monteith's Brewery ( NZ ölbryggeri) där jag hamnade med team Norway- livsfarligt!
Högtempo och free beer -två timmar senare tog vi oss till lokala puben där fortsatte kvällen med de lokala invånarna tills de slog igen och för att sedan vandra vidare till en annan pub där vi hamnade med ett gäng gamla mc-knuttar.
En helt oplanerad kalasrolig kväll och jag njöt verkligen dagen efter när Team Norway klev upp och skulle med bussen -själv kunde vända om och sova ett par extra timmar - himla gott och behövligt efter dålig sömn i Nelson pga tröskvärket.
( tror minsann sommaren har sakta men säkert krypit sig fram här nere!)
har jag nu packat väskan och rest längst västkusten söder ut mot en stad som heter Greymouth.
Längst vägen ner hit har det stått som spön i backen... regn och rusk non stop...genom skog,gröna fält med vita prickar och berg... sen längst kustvägen söder över.
Vi gjorde ett stopp vid Paparoa National Park för att göra en timmes vandring längst kusten
-Truman Track-hade nog njutit mer av vandringen om man inte kände sig som en blöt katt - höjdpunkten med vandringen blev när vi trodde att vi sprang på den nya Zeelandska stoltheten fågeln Kiwi - blev rejält överaskad för jag trodde det skulle vara en liten fågel...den var ju stor som en höna! - tyvärr tog min glädje snabbt slut när jag fick det bekräftat att det bara var en simple fågel som kallas Weka!! Nå väl här har ni en bild på hur en Kiwi inte ser ut....jakten fortsätter efter en Kiwi.
Rejält genomblöta tillbaks till bussen som tog oss till dagens andra stopp vid de berömda
Pancake Rocks vid Punakaiki - dags att ta fram kameran igen och genomlida ytterligare 45min i regn och blåst.
Till Greymouth kom vi sen eftermiddag, de flesta väljer att stanna en natt och fortsätta med bussen söder över men eftersom jag ligger före mitt schema inför nyår så kostade på mig en extra natt. Väl behöft för att sova i kapp efter 5 nätters dalig sömn i Nelson.
Väl nere i Greymouth sen eftermiddag så blev det att slänga in väskan och sen be ge sig till
Monteith's Brewery ( NZ ölbryggeri) där jag hamnade med team Norway- livsfarligt!
Högtempo och free beer -två timmar senare tog vi oss till lokala puben där fortsatte kvällen med de lokala invånarna tills de slog igen och för att sedan vandra vidare till en annan pub där vi hamnade med ett gäng gamla mc-knuttar.
En helt oplanerad kalasrolig kväll och jag njöt verkligen dagen efter när Team Norway klev upp och skulle med bussen -själv kunde vända om och sova ett par extra timmar - himla gott och behövligt efter dålig sömn i Nelson pga tröskvärket.
Kommentarer
Trackback